Sent: Tue, 31 July 2007, 22:27
Subject: 204:e Vädjan om hjälp.
Vädjan till Sveriges obarmhärtiga pastorer
Hej!
Tvåhundrafjärde gången
vädjas till kyrkliga institutioner i Sverige om hjälp för två enkla, personliga
behov. Jag efterfrågar kyrklig hjälp i sökandet efter både (
Den
EFS officiella kontaktperson i Karlskrona svarade ”Jag är ingen pastor och ber er omedelbart upphöra med att sända era brev om Vädjan om hjälp. MVH, jan.karp@bth.se”.
Pingstkyrkan i Jönköping svarade via dess pastor Sam Wohlin ”Tack för alla dina mail. Jag önskar dig allt gott i livet. Men jag vore tacksam om du tar bort mig från din maillista nu. Vänliga hälsningar! Sam Wohlin, Pingstkyrkan Jönköping”.
Svenska kyrkan i Huddinge svarade korrekt med att välkomna Huddingebor till medlemmar, och övriga till att besöka deras gudstjänster. Däremot förvillar kyrkoherden i Huddinge vid bästa tolkning de snarlika begreppen äktenskapsförmedling respektive kontaktförmedling, och vid sämre verklighet missförstår kyrkoherden Kristendom. ”[...] Då det gäller din andra fråga ser jag ingen möjlighet att hjälpa dig. Äktenskaplig gemenskap förmedlas inte av församlingar. Det är dock så att många människor finner en livskamrat i den kristna gemenskapen. Vänligen, Lars Jonsson, kyrkoherde i Huddinge församling”. En Bibeltroende kristen kan inte kompromissa i avseende till Bibelns krav om nödvändigheten att i Jesu efterföljelse vilja hjälpa sin nästa. Jag skulle aldrig acceptera att en person utvalde en fru åt mig. Ingen pastor har bibliskt mandat att utvälja äktenskapspartner mot äktenskapskandidaternas vilja. Endast jag själv respektive kvinnan själv kan göra ett sådant val. Däremot innefattar församlingarnas ansvar viljan att hjälpa sina syskon i Kristus. Kontaktförmedling på relationsbasis tillhör ett ansvarstagande kristet lärjungaskap. Ännu en gång hänvisar jag till tidigare brev, bland annat www.kyrkor.be/051118.htm. Att kunna hjälpa och samtidigt inte vilja hjälpa saknar Bibliskt stöd.
Hör och häpna, även från det heretiska samfundet Svenska Kyrkans homosexualitetsvälsignande kyrkokansli kom ett svar. Trots samfundet Svenska Kyrkans graverande missförstånd om både Kristendom och min vädjan, visar dess kyrkokansli trots allt (efter 203 vädjanden!!) en professionell stil i sitt svar. Välsignande av homosexuella äktenskap är inspirerat av Satan. Svenska Kyrkans kyrkokansli har inte endast lyckats med att förvränga och avvisa Guds Ord, men också konststycket att misstolka min vädjan om hjälp. Som jag åtskilliga gånger har dementerat tidigare; jag söker inte äktenskapsförmedling.
”Hej Torsten! Tack för ditt e-brev.
Du vädjar om två saker. Din första vädjan handlar om tillhörighet i en kristen kyrka. Du är välkommen att tillhöra Svenska kyrkan och delta din församlings gemenskap. Ta kontakt med din lokala församling och hör hur de kan tillfredsställa dina behöv om kristen gemenskap. Församlingarna har olika utbud, men alla har någon form av aktiviteter som kan skapa gemenskap. Du kan också tala med prästerna i församlingen för vägledning. Kontaktuppgifter till församlingen hittar du på vår webbplats, www.svenskakyrkan.se under "Sök församling" uppe i högra hörnet.
Din andra vädjan, om äktenskapsförmedling, ligger utanför Svenska kyrkans pastorala ramar. Vi bedriver ingen medveten äktenskapsförmedling, varken kristen eller någon annan. Det är dock säkert inte ovanligt att det uppstår personliga relationer mellan människor som söker samma aktiviteter. Återigen kan jag hänvisa dig till prästen i din församling om du vill diskutera detta utförligare.
Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen.
Med vänlig hälsning,
Sigurdur Hafthorsson
SVENSKA KYRKANS INFORMATIONSSERVICE
TELEFON: 018-16 96 00
FAX: 018-16 97 07
SVENSKA KYRKAN
POSTADRESS: 751 70 Uppsala
BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4
TELEFON: 018-16 95 00 www.svenskakyrkan.se”
Några svenska pastorers lögner och ondska, och sedermera övriga kyrkors ovilja till kommunikation och förvägrad hjälp, har vållat samt befäster inte endast en personligt olycklig livssituation men också betraktelsen av svenska pastorer som obarmhärtiga. Jag vill därför vädja till svensk kyrklighet att omvända sig från denna ondska genom förnuft och godhet, inte endast av personliga skäl, men även som ett gott vittnesbörd för de observatörer som ännu inte har välkomnat Jesus Kristus som sin personlige frälsare. Svenska pastorer förfogar över en god seger för svensk kyrklighet och ett gott vittnesmål i denna följetong, genom att avslutande vilja hjälpa. Kommunikation är botemedlet för kommunikationsbrist, en problemlösande förutsättning och pragmatiskt nödvändigt. Någon pastor måste faktiskt kommunicera en vilja att välkomna samt en vilja att konkret hjälpa. Jag vädjar därför till någon kristen kyrka som vill hjälpa att också meddela det, så att den kyrkan kan träffa mig för samtal.
Eftersom Stockholms och Sveriges pastorer ännu inte vill omvända sig genom inre motivation, måste andra ta ställning offentligt för sanning och godhet för att påverka svenska pastorer genom yttre motivation. För varje vecka och år av mitt liv, i väntan på en kyrkas välkomnande hjälp, som förverkas genom svenska pastorers obarmhärtiga ondska, försvåras samtidigt de naturliga förutsättningarna till äktenskap och familjebildning. Hittills har Stockholms pastorer gjort sitt yttersta för att försvåra och förstöra mitt liv genom aktiv ondska eller försummelse. Om Stockholms pastorer hade samveten skulle de skämmas. Guds vilja är att pastorer i Sverige omvänder sig från obarmhärtighet och istället erbjuder att hjälpa hjälpsökande människor i nöd.
Svenska pastorers kärlekslösa respons till min enkla vädjan om hjälp och svenska prästers ovilja att välkomnande hjälpa, i sökandet av lärjungamässigt kristen gemenskap och i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna, påvisar att många svenska pastorer är obarmhärtiga, omänskliga och grymma. Det skulle vara oansvarigt att inte uppmana Sveriges pastorer till omvändelse när evidensen är svenska pastorers obarmhärtighet, omänsklighet och grymhet. Att Sveriges svenska pastorer kan uppfattas som extremt omänskliga, heretiska, hycklande och obarmhärtiga har sannolikt samband med pastorernas svenska sinnelag. För samhället bör kristna pastorer utgöra föredömen i Kristuslikhet – inte varnande exempel på omänsklighet.
Varje församling utanför Stockholmsregionen kan välja att hjälpa indirekt. Om det existerar en svensk pastor utanför Stockholm som inser att någon kyrka inom Stockholmsregionen bör vilja välkomnande hjälpa, bör den kyrkan meddela den insikten till sitt samfund. De kristna i Sverige som inser att Sveriges svenska pastorer och präster agerar okristligt och omänskligt genom att förvägra hjälp bör vänligen uppmana samfundsledningarna i Sverige till besinning. Kristna utanför Sverige bör bedja för Sveriges svenska pastorer till deras omvändelse från svenskpastoral obarmhärtighet, svenskpastoral omänsklighet, svenskpastoralt oförstånd och svenskprästerlig heresi.
Sedan den oförklarliga
medlemsuteslutningen
Utan att ha träffat mig, uppfattas några svenska pastorer bedöma Torsten som psykiskt utvecklingsstörd. En svensk pastor i Stockholm avvisar Torsten från intagning till sin församling då han befarar att Torstens behov är för mycket resurskrävande. Södermalmskyrkan har beslutat att Torsten har en dålig attityd till kyrkan eftersom han inte kan intyga ovillkorligt förtroende till Södermalmskyrkans pastorer och därför avvisas Torstens ansökan om medlemskap. Stockholm Vineyard anklagar Torsten för problem med sina känslor samt att Torsten inte är ”den sortens” person som Vineyard vill godkänna. Svensk sjukvård klassificerar Torsten som personlighetsstörd samt att Torsten har ”stora svårigheter i kontakten med andra människor” och ”tankeinnehåll av viss vanföreställningskaraktär”.
Dessa svenska pastorer saknar förstånd och omdöme. Svensk sjukvård saknar i detta medicinsk indikation och professionalism.
Svenska pastorer föredrar att demonstrera sin obarmhärtighet och ondska istället för att vilja hjälpa. I stället för att de svenska pastorerna bekänner sina tillkortakommanden och tacklar församlingsproblemen, väljer svenska pastorer att exkommunicera sanningsanförarna. I stället för att stödja evangelisation väljer svenska pastorer att bannlysa evangelisterna. Allt fler svenska pastorer förefaller hellre anamma feministteologins och pro-gayteologins heresier än att erkänna Gudsordnade genusroller och Biblisk sexualetik. Svenska präster tycks hellre vilja välsigna homosexuella partnerskap och liknande avskyvärda skamligheter än att forma kristet lärjungamässiga församlingar. Svenska pastorer begår äktenskapsbrott, skilsmässa och välsignar trolösa omgiften, men vägrar att bistå ogifta män och kvinnors efterfrågan om hjälp för att underlätta inledande av kristna äktenskap. I stället för ödmjuk och ärlig kommunikation väljer svenska pastorer lögn, förtal och nonchalans.
Jag efterlyser en kristen kyrka som både vill välkomna till lärjungamässig gemenskap och som vill hjälpa i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna där en relation eventuellt skulle kunna leda till äktenskap.
Finns en kristen kyrka i Stockholm som vill avhjälpa båda behoven?
Med vänlig hälsning,
Torsten Nenzén
Föregående brev via www.kyrkor.be kan diskuteras även med andra genom www.pastorer.se.