Sent:
Friday, December
Subject:
Vädjan till kyrkor
Hej!
Hundrafyrtioandra gången
vädjas till kyrkliga institutioner i Stockholm om hjälp för två enkla,
personliga behov. Jag efterfrågar kyrklig hjälp i sökandet efter både (
Den
Efter år av vädjanden svarade för första gången trossamfundet Svenska Alliansmissionen (SAM) samfundskontor ”var vänlig radera den [info@alliansmissionen.se] från utskickslistan”. Svenska Alliansmissionen demonstrerar det svenskpastorala hyckleriet genom sitt obarmhärtiga svar. I kontrast till Svenska Alliansmissionens kärlekslösa respons till min vädjan om hjälp beskriver trossamfundet på sin webbsida ”SAM är församlingar i samverkan för att - visa Jesu kärlek i vår tids nöd och behov.”
Ordförande (ordf@elmbv.se)
för trossamfundet Evangelisk Luthersk Mission (ELM) svarade
”Två
snabba svar:
Sannfärdighet och
rättrådighet är lågt värderade dygder bland Sveriges kyrkliga makthavare.
Ledaren i
ekumeniska
nätverket
New Wine Sverige, pastor Kjell-Axel Johanson, är också huvudpersonen indirekt
bakom Pingst FFS grundlösa anklagelse att jag skulle anses vara en besvärlig
person, och att det därför är förståeligt att Pingstkyrkan Karisma Center
uteslöt mig som medlem. Kjell-Axel Johanson, tidigare lärare vid Vineyard
Teologiska Skola och idag pastor i Elimkyrkan i Stockholm, avstängde mig från
fortsatta studier vid teologiska skolan
Eftersom Stockholms pastorer ännu inte vill omvända sig genom inre motivation, måste andra pastorer och präster i Sverige våga ta ställning offentligt för sanning och godhet i detta ärende för att påverka Stockholms pastorer genom yttre motivation. För varje vecka och år av mitt liv, i väntan på en kyrkas välkomnande hjälp, som förverkas genom svenska pastorers obarmhärtiga ondska, försvåras samtidigt de naturliga förutsättningarna till äktenskap och familjebildning. Hittills har Stockholms pastorer gjort sitt yttersta för att försvåra och förstöra mitt liv genom aktiv ondska och försummelse. Om Stockholms pastorer hade samveten skulle de skämmas. Guds vilja är att pastorer i Sverige omvänder sig från obarmhärtighet och istället erbjuder att hjälpa hjälpsökande människor i nöd.
Några svenska pastorers lögner och ondska, och sedermera övriga kyrkors ovilja till kommunikation och förvägrad hjälp, har vållat samt befäster inte endast en personligt olycklig livssituation men också betraktelsen av svenska pastorer som obarmhärtiga. Jag vill därför vädja till Stockholms kyrklighet att omvända sig från denna ondska genom förnuft och godhet, inte endast av personliga skäl, men även som ett gott vittnesbörd för de observatörer som ännu inte har välkomnat Jesus Kristus som sin personlige frälsare. Svenska pastorer förfogar över en god seger för svensk kyrklighet och ett gott vittnesmål i denna följetong, genom att avslutande vilja hjälpa. Kommunikation är botemedlet för kommunikationsbrist, en problemlösande förutsättning och pragmatiskt nödvändigt. Någon pastor måste faktiskt kommunicera en vilja att välkomna samt en vilja att konkret hjälpa. Jag vädjar därför till någon kristen kyrka som vill hjälpa att också meddela det, så att den kyrkan kan träffa mig för samtal.
Sedan den oförklarliga
medlemsuteslutningen
Några svenska pastorer uppfattas bedöma Torsten som psykiskt utvecklingsstörd. En svensk pastor befarar att Torstens behov är för mycket resurskrävande för intagning till sin församling. Södermalmskyrkan har beslutat att Torsten har en dålig attityd till kyrkan eftersom han inte kan intyga ovillkorligt förtroende till Södermalmskyrkans pastorer och därför avvisas Torstens ansökan om medlemskap. Stockholm Vineyard anklagar Torsten för problem med sina känslor samt att Torsten inte är ”den sortens” person som Vineyard vill godkänna. Svensk sjukvård klassificerar Torsten som personlighetsstörd samt att Torsten har ”stora svårigheter i kontakten med andra människor” och ”tankeinnehåll av viss vanföreställningskaraktär”.
Dessa svenska pastorer saknar förstånd och omdöme. Svensk sjukvård saknar i detta medicinsk indikation och professionalism.
Svenska pastorer föredrar att demonstrera sin obarmhärtighet och ondska istället för att vilja hjälpa. I stället för att bekänna sina tillkortakommanden och tackla församlingsproblemen inom svensk kyrklighet väljer svenska pastorer att exkommunicera sanningsanförarna. I stället för att stödja evangelisation väljer svenska pastorer att bannlysa evangelisterna. Allt fler svenska pastorer förefaller anamma feministteologins och pro-gayteologins heresi än att erkänna naturliga och Gudsordnade genusroller och Biblisk sexualetik. Svenska präster tycks hellre vilja välsigna homosexuella partnerskap och liknande avskyvärda skamligheter än att forma kristet lärjungamässiga församlingar. Svenska pastorer begår äktenskapsbrott, skilsmässa och välsignar trolösa omgiften, men vägrar att bistå ogifta män och kvinnors efterfrågan om hjälp för att underlätta inledande av kristna äktenskap. I stället för ödmjuk och ärlig kommunikation väljer svenska pastorer lögn, förtal och nonchalans.
Jag efterlyser en kristen kyrka i Stockholm som både vill välkomna till lärjungamässig gemenskap och som vill hjälpa i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna där en relation eventuellt skulle kunna leda till äktenskap.
Finns en kristen kyrka i Stockholm som vill avhjälpa båda behoven?
Med vänlig hälsning,
Torsten Nenzén
Föregående brev kan tillgås via webbplatsen: www.kyrkor.be.